Den kanske största skillnaden mellan gymnasium och universitet eller högskola är att du har mer frihet i studierna. Det här innebär samtidigt att du har mer ansvar. Ingen tvingar dig att stiga upp på morgonen, men om du prioriterar bort studierna märks det oftast i resultaten och i studietakten, vilket bl.a. kan leda till att du inte får studiestöd.

En annan skillnad är att arbetssättet på högskolenivå är mera vetenskapligt och det är högre krav på t.ex. källhänvisning. Detta är något som du lär dig i början av studietiden. De flesta vänjer sig snabbt med allt som är nytt. Här får du svar på vanliga språkfrågor.

• När dagen börjar beror oftast på om du har en föreläsning på morgonen. Som student på högskola eller universitet kan du planera ditt program ganska fritt. En del kurser är obligatoriska och har närvarokrav på föreläsningar och seminarier, men utöver detta kan du själv välja vilken tid på dygnet du gör dina uppgifter. Föreläsningar hålls oftast mellan klockan 8 och 16, men kan också börja senare. Det är ganska ovanligt att ha föreläsningar hela dagen.

• De flesta studenter äter åtminstone en måltid per dag på studentrestaurang, t.ex. Unicafe eller Amica. Det är ett bra sätt att aktivera sig och komma iväg hemifrån om man inte har annat schemalagt program för dagen.

• En vanlig dag kan t.ex. se ut så att du stiger upp kl. 9 och går på föreläsning 10.15, sedan lunchar med studiekompisar, efter det jobbar en stund med hemuppgifter på högskolans bibliotek och sedan går på en annan föreläsning. Efter detta kanske du har fritid eller läser till en tentamen.

• En vanlig dag kan också se ut så att du sover till kl. 11 och går på föreläsning 12.15. Sedan går du på ett träningspass på Unisport och därefter äter du middag med en vän. Efter det kanske du måste göra skolarbete till kl. 23, eller tittar på Netflix. Då kanske du måste studera flitigare en annan dag.

• Många studerande har en eller flera praktikperioder under studierna. Det betyder oftast att du jobbar på en arbetsplats ungefär åtta timmar per dag, fem dagar i veckan. De flesta praktikplatserna är jobb dagtid, ca kl. 9-17, men en del kan också innebära kvälls- och helgjobb. Under praktiken är det alltså inte lika fritt att planera ditt eget schema, utan du måste anpassa dig till praktikplatsens rutiner.

Via studier och hobbyn. Om du studerar något du är intresserad av är det ganska sannolikt att du hittar vänner bland dina studiekompisar. Ett enkelt sätt att få vänner är också att gå med i en studentförening eller nation. Om du vill få kompisar på annat håll än studierna kan du t.ex. börja med någon hobby. Det finns också grupper på Facebook för olika intressen, bara att leta efter det just du är intresserad av.

Ja, i varierande grad. Det positiva med Helsingfors är att du lätt kan välja om du vill umgås i en helt svenskspråkig miljö eller om du vill bredda ditt umgänge. En del av högskolorna är helt svenskspråkiga medan andra är tvåspråkiga. Vid varje högskola finns många helt svenskspråkiga ämnesföreningar och nationer, som bygger upp en stark svenskspråkig gemenskap kring studierna. Studentkåren SHS vid Hanken är helt svenskspråkig och de andra högskolorna har tvåspråkiga studentkårer (Arcadas studerandekår är svensk- och engelskspråkig).

Om du har möjlighet att flytta till din nya studieort lite innan studierna börjar så kan det löna sig. Då får du i lugn och ro bekanta dig med din nya hemstad, lära dig lokaltrafikens bästa rutter och besöka din högskolas utrymmen, dit du är välkommen också innan studierna inleds. Kanske har du nån bekant eller halvbekant som redan studerar eller bor i Helsingfors – det kan löna sig att ta en kaffe med dem och fråga om sådant du vill veta.

Oroa dig inte om det känns ovant eller ensamt i början. När studierna kommer igång träffar du många nya intressanta människor och kommer snabbt in i vardagen. Det lönar sig att vara med på din högskolas eller fakultets introduktionsdagar. Läs noga igenom de välkomstbrev och anvisningar som din högskola skickar ut. Om du får e-postutskick från tutorer är det bra att också läsa dessa ordentligt.

Ja. Det kan kännas som att Helsingfors ligger långt borta, men du tar dig lätt hit och härifrån med tåg, buss eller också flyg. T.ex. till Vasa och Jakobstad (Bennäs) tar det ungefär 3,5 timmar med tåg och det går mellan fem och tio avgångar varje dag. Till Åbo tar tågresan lite under två timmar och tågen går varje eller varannan timme. Det går också tåg direkt till Åbo hamn, där du kan ta färja till Mariehamn eller Stockholm. Tåg mellan Helsingfors och Tammerfors går flera gånger i timmen och tar mellan 1,5 och två timmar. Till många andra ställen tar du dig lättast med buss, t.ex. Borgå och Lovisa.

Om en veckoslutsresa känns för kort är det sällan ett problem att förlänga helgen med någon dag. Som studerande har du möjlighet att forma ditt schema ganska långt enligt dina egna behov. Det betyder att du inte nödvändigtvis behöver vara på plats från måndag till fredag varje vecka.

Det kan ofta vara billigare att åka med buss än med tåg, men det tar längre tid. Ibland säljer VR också tågbiljetter till rabatterat pris. Här är några webbsidor där du kan kolla tidtabeller och priser för tåg och bussar.

Nja. Helsingfors har, precis som Åbo, ca 5-6 % svenskspråkiga invånare, vilket i en sådan stor stad som Helsingfors innebär att ungefär ca 36 000 personer talar svenska som modersmål. Staden är alltså tvåspråkig.

Alla finskspråkiga studerar svenska i skolan. Många finskspråkiga har dock inte möjlighet att öva sin svenska och har kanske hunnit glömma den efter sin skolgång. Därför föredrar många att tala engelska med svenskspråkiga. Samtidigt finns det finskspråkiga som gärna talar svenska med dig, så det kan löna sig att prova!

Kunskaperna i engelska är relativt bra i Finland, och går det inte med svenska brukar de flesta förstå eller tala engelska. Känner du ändå att du vill lära dig finska erbjuder alla universitet och högskolor kurser i finska från grundnivå. Vissa utbildningar, till exempel på Helsingfors universitet, kräver 5 studiepoäng i finska. Finska är ett annorlunda språk, men lättare än du tror. Har du blivit antagen med ett finskt avgångsbetyg måste du avlägga studier i det andra inhemska språket.

Du har rätt att få svenskspråkig service på statliga och kommunala instanser. Dessutom är alla gatuskyltar och t.ex. information på bussar och spårvagnar både på finska och på svenska. Beroende på vilken högskola du väljer kan du i olika hög grad klara dig med bara svenska. Här hittar du mer info om studieutbudet på svenska i Helsingfors.

Ja. Som student vid ett universitet i Helsingfors har du rätt till svenskspråkig hälsovård via Studenternas Hälsovårdsstiftelse (SHVS). Helsingfors och Esbo stad erbjuder också hälsovårdstjänster på svenska. All statlig och kommunal service, t.ex. FPA och Skatteförvaltningen är också skyldiga att ge dig service på svenska, men ibland måste du säga till att du vill ha det. Läs mer om hälsovårdstjänster för studenter på sidan Hälsa och välmående.

Ja. I Helsingfors kan du studera på svenska vid Aalto-universitetet, Arcada, Hanken, Konstuniversitetet, Helsingfors universitet och Svenska social- och kommunalhögskolan. Det finns också utbildningsprogram på engelska, särskilt på magisternivå. Alla högskolor har också ett brett utbud av kurser på engelska.

På Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet är personalen svenskspråkig och på Hanken och Arcada är största delen av personalen svenskspråkig. De andra högskolorna är också officiellt tvåspråkiga så du har rätt till service på svenska och du får skriva tenter på svenska om du vill.

På sidan utbildningar hittar du en lista på vilka ämnen du kan studera helt eller delvis på svenska.

Många som kommer till Helsingfors för att studera vill förbättra sin finska. I de flesta utbildningarna på kandidatnivå ingår kurser i finska, precis som på universiteten i andra delar av landet. Högskolornas språkcenter ordnar också kurser på olika nivåer, allt från nybörjarkurser till mera avancerade. Dessutom erbjuds språkkurser av t.ex. Helsingfors Arbis och Esbo Arbis.