Hoppa till innehållet

Antagning och ansökan

Nedan har vi samlat vanliga frågor om antagning och ansökan. Klicka upp frågorna för att få svar på dina frågor.

Obs! Kom ändå ihåg att följa med på Studieinfo för aktuell information om just det sökmål du är intresserad av.

När och hur söker jag in?

När?

Högskolornas gemensamma ansökan är det vanligaste sättet att bli antagen till högskola. Vårens gemensamma ansökning har följande tider 

3.1.2024 − 17.1.2024. Utbildning på främmande språk och utbildningar vid Konstuniversitetet samt inom teaterarbete vid Tammerfors universitet. Utbildningsutbudet i vårens första gemensamma ansökan hittas här.  

13.3.2024-27.3.2024. Svensk- och finskspråkiga utbildningar vid yrkeshögskolor och universitet. Utbildningsutbudet i vårens andra gemensamma ansökan hittas här.  

Hur?

Under varje ansökningstid kan du lämna in en ansökan och i den ansökan kan du välja sex olika utbildningar som du söker till. Prioritetsordningen i din ansökan är viktig att fundera på! Prioritetsordningen innebär att om du kommer in till det ansökningsmål du satt först på listan, kommer de andra ansökningarna annuleras som är på lägre plats. Dessa kan du då inte bli antagen till även om du skulle ha uppfyllt alla krav. Därför är det väldigt viktigt att fundera vilket ansökningsmål du helst vill bli antagen till och sätta det överst.

Du kan läsa mera på Studieinfos sida på Frågor och svar om ansökan till högskolor.

Kvot för förstagångssökande = kvot för sökande som inte har en högskoleplats eller –examen från tidigare.  

Det är först när du tackar ja till en högskoleplats som du inte längre är förstagångssökande! Trots att man alltså talar om förstagångssökande kan du fritt ansöka och bli antagen till studieplatser utan att gå miste om din status som förstagångssökande. Det här betyder att du lugnt kan söka till de max 6 önskemål man får söka till via gemensam ansökan. När du tagit emot en studieplats på en högskola slutar du vara s.k. förstagångssökande. 
 
Förstagångssökande är den som ansöker till sin första högskoleplats, dvs. du som inte tidigare har avlagt en högskoleexamen i Finland eller mottagit en studieplats i en utbildning som leder till högskoleexamen fr.o.m. sommaren 2014. 

Vågar jag ta emot en studieplats om jag inte kommer/kommit in på den utbildning som är mitt första önskemål? 

Det här är den stora frågan för många sedan kvoter för förstagångssökande togs i bruk. Vårt råd till dig är att fundera: Känner du att du vill studera och kanske avlägga examen inom den utbildning du blivit antagen till? Det kan också löna sig att läsa om hur studiestödet påverkas om du byter utbildning innan du fått examen. 
 
En sak som också är bra att känna till gällande kvoter är att lagen förbjuder högskolorna att ha sådana kvoter som gör det orimligt svårt att bli antagen om man tidigare tagit emot en studieplats eller har en examen och inte längre kan bli antagen i kvoten för förstagångssökande 

Högskolornas kvoter för förstagångssökande 

Lagen förbinder högskolorna att ha kvoter för s.k. förstagångssökande (se definitionen ovan). Kvoterna varierar från högskola till högskola och inom vissa högskolor också från utbildning till utbildning. Allianshögskolornas kvoter var allt mellan 20% och 80% år 2022.  Bekanta dig närmare med ansökningsmålens kvoter för förstagångssökande här. 
 
En hög kvot innebär ändå inte att det skulle vara omöjligt att komma in för en som inte är förstagångssökande. T.ex. har Aalto-universitetet (om utbildningarna som ingår i den gemensamma DIA-antagningen), Arcada och Hanken informerat att andelen godkända förstagångssökande redan innan kvoterna infördes varit förhållandevis hög och att kvoterna i dagens läge därför knappast har någon större betydelse för de sökande. Helsingfors universitet har varierande kvoter som du kan läsa om genom att klicka på högskolans namn här.  
 
Konstuniversitetet har inga kvoter för förstagångssökande. 

Ja, det kan du! Om du är förstagångssökande kan du bli antagen i kvoten för förstagånggsökande. Det är en skild led för de som inte har högskoleplats eller –examen från tidigare (se också ovan “Är jag förstagångssökande?”). Flera utbildningar tar också in sökande med betyg även om de inte är förstagångssökande, men detta varierar beroende på högskolan och utbildningsprogrammet. Därför lönar det sig att kolla noga vilka urvalskriterier som gäller! Om du inte kan bli antagen med betyg kan du delta i urvalsprovet, även om du inte är förstagångssökande. 

Läs mera här om universitetets poängsättning i betygsantagningen och här om yrkeshögskolornas poängsättning i betygsantagningen

Hur söker jag till en högskola i Finland? I Finland finns det en ansökningsportal studieinfo.fi. Via den skickar alla sökande in sina ansökningar till skolor, också utländska sökanden. Se frågan ovan “När och hur söker jag in?” för mera info.  
 
Kan jag söka till en högskola i Finland med min examen från Sverige? Ja, om din examen uppfyller kraven för grundläggande behörighet i Sverige är du också formellt behörig att söka till högskola i Finland. Kraven för grundläggande behörighet hittar du på antagning.se.  

Vanliga frågor

Ansökan i MinStudeinfo

Ja, det kan du! Ansökan går att redigeras så länge som ansökningstiden pågår. Efter att du fyllt i ansökan och skickat in den så får du ett bekräftelsemejl till din e-post där du hittar en länk. Med hjälp av länken kan du ändra på din ansökan. Glöm inte att spara dina ändringar! Detta kan du göra genom att klicka på ”Skicka ansökan” i blanketten.

Olika bilagor har olika tidsfrister för inlämning. Kolla alltså noggrannt när deadline för inlämningen är! Ofta är tidsfristen för bilagor längre än själva ansökningstiden och du kan alltså skicka in dem senare. Det är på den sökandes ansvar att lämna in bilagorna inom utsatt tid, så var noggrann att hålla deadlines!

Studieplats kan du ta emot på MinStudieinfo. I tjänsten ser du ”Ansökningar” där du kan se antagningens resultat och ta emot din studieplats. Glöm inte att anmäla dig till högskolan efter att du tagit emot platsen.

Du hittar närmare instruktioner här om de olika sätten att identifiera sig till tjänsten. Kom ihåg att kolla när sista dagen för att ta emot din plats är – om du inte anmäler dig i tid går du miste om din studieplats!

Efter ansökan

  • Håll noga koll på din mejl! Epost är högskolornas främsta sätt att kontakta dig. 
  • Läs all information noggrant! Olika högskolor har olika praxis. 
  • Ta reda på vilka bilagor som kan behövas till dina ansökningsmål och skicka in dem i tid. 
  • Lämna in eventuell förhandsuppgift i tid.  
  • Kolla när eventuell förhandslitteratur för urvalsprovet publiceras. Det hittar du på högskolornas egna sidor.  
  • Ta reda på om och när urvalsprov ordnas; alla högskolor skickar inte ut kallelser och till vissa ska du anmäla dig på förhand. 
  • Kom ihåg att tacka ja till studieplatsen (i MinStudieinfo) och samtidigt närvaroanmäla dig 

Ja, det kan du på vissa villkor. Man kan frånvaroanmäla sig det första läsåret endast av lagstadgade orsaker som militärtjänstgöring, egen allvarlig sjukdom/skada eller vårdledighet (den nya lagen trädde i kraft 1.8.2022). 

Håll dina deadlines! Behöver du anmäla dig till provet? Ska du lämna in förhandsuppgifter eller bilagor? Se till att ha det på klart och gör det du ska i tid. 
 
Läs instruktionerna om provmaterialet noggrant! Är materialet en bok eller artikel, Youtube-klipp eller tidningsutdrag? Finns det specifika kapitel som ska läsas? Om det är en bok kan du kolla om den finns på ditt närmaste bibliotek. Finns materialet som ljudbok om du hellre föredrar det? Du kan också skaffa bibliotekskort till högskolornas bibliotek – du behöver inte vara bosatt i samma stad för att få kortet. 
 
Bekanta dig med provets upplägg! Består provet av många delar – hurdana? Behöver du förbereda dig på olika sätt inför dem? Läs instruktionerna noggrant och fråga högskolans personal om något är oklart. Gamla prov brukar hittas på högskolornas sidor. Du kan också diskutera med din studiehandledare!  
 
Fundera på din studieteknik! Lär du dig genom att lyssna, skriva, läsa eller genom en blandning av dem? Fundera på en situation då du känner att du hade lätt att lära dig. Vad gjorde du då? Är det någonting som du kan använda dig av igen? Här finns en nyttig videosamling på studieteknik och andra tips.  
 
Komplettera med information från andra källor! Läs tidningar, lyssna på poddar, nyheter, radio, se på Youtube. Finns det något i materialet du inte förstår? Fråga andra som studerar amma sak eller diskutera med andra som söker in till samma utbildning. Men var uppmärksam på källorna – allt du hör, ser eller läser till exempel på nätet är inte alltid korrekt information.  
 
Behöver du förbereda dig inför en intervju? De som intervjuar vet och förstår att situationen kan kännas nervös. De vill bara att du är dig själv och svarar ärligt på frågorna. Förbered dig på att svara på varför du vill studera på utbildningen och vad som intresserar dig, både inom branschen och överlag. Ibland kan de ställa frågor där de vill se hur du tänker. Visa att du är nyfiken, intresserad och vill lära dig mer!

Nej, det måste du inte. Du kan ha flera studierätter till olika utbildningar och olika högskolor samtidigt. Den ena studierätten påverkar inte din(a) andra. Regeln om en studieplats per termin gäller bara mottagande av studieplats. Du kan med andra ord tacka ja till en ny studieplats per termin. 

Oberoende av om du vill studera heltid eller bara testa på enskilda kurser på någon av högskolorna kan öppna universitetet vara ett alternativ. Öppna universitet är som övriga studier, men de öppna leden är avgiftsbelagda. Olika högskolor har olika system gällande öppna studier, så besök högskolornas webbsidor för mer information. Där kan du också läsa om dina rättigheter som studerande på öppna högskolan. 
 
Vem som helst får anmäla sig till den öppna universitetsleden och den vägen börja studera. Då har du möjllighet att senare ansöka om att bli examensstuderande baserat på de kurser du redan avklarat. Vid en del högskolor är det fråga om samma kurser som examensstudenter går, medan andra högskolor ordnar kurser skilt för de som är anmälda till öppna studier.  
 
Om du vill börja på öppna leden ska du kolla informationen som gäller för den högskola och utbildning du är intresserad av. Högskolor i Helsingfors har olika regler, tidtabeller och system för antagning utifrån studier via öppna universitetet. Bekanta dig noga med informationen som gäller för den högskola du är intresserad av. Också ansökningsprocesserna för att få börja studera inom öppna universitetet/högskolan varierar från högskola till högskola. Bekanta dig mer på Studieinfos sidor om öppna universitetsleden här.  
 
Obs! Det kostar att gå kurser på den öppna leden. Du får inte studiestöd och har inte heller rätt till andra studiesociala förmåner när du läser kurser via öppna universitetet. Det betyder att det i praktiken kostar lite mera än examensstudier att välja öppna leden.  

Fick du inte svar på dina frågor?

Kontakta oss på koordinator@studeraihelsingfors.fi – vi svarar mer än gärna!